Amerika
1492 var en annan viktig milstolpe i Spaniens historia. Cristoffer Columbus steg i land i Amerika efter en seglats från Barcelona. Han gjorde totalt fyra resor och resultatet var väl en större välsignelse för Spanien än för urbefolkningen på de karibiska öarna. Columbus höll nämligen befolkningen i ett järnhårt grepp med mord, stympningar och slaveri som medel för att få guld och andra värdefulla råvaror. Hans hårda regemente uppskattades inte av hans uppdragsgivare, det spanska kungahuset. De 500 slavar han förde tillbaka till Spanien frigavs efter långdragna juridiska processer och skickades hem igen. Vid hans fjärde resa hade den spanska staten fått nog av Columbus egensinnighet och grymma metoder och han fängslades och fördes i bojor till Spanien, där han frigavs men aldrig fick tillbaka sin prestige. Han dog 1506, tämligen förmögen, och fortfarande helt säker på att han varit i Indien. Hans seglatser ledde dock till ett ekonomiskt uppsving för Spanien. Enorma mängder guld och silver skeppades till Spanien och kunde användas i de förvirrande tronstrider och krig staten var inblandad i. Dessutom tog man med sig grödor som tomat och potatis. Så utan Columbus hade vi inte kunnat njuta av patatas bravas, pan con tomate och tortilla española.
Det spanska imperiet är ett av världens största någonsin och hölls ihop i ett organiserat kaos fram till 1713 då de sista besittningarna i Holland och Italien avträddes. Efter att ha varit Europas starkaste makt klev man nu ned ett steg och blev en normal europeisk nation, dessvärre sönderslitet av statskupper och snart sagt alla europeiska krig fram till napoleonkriget då man ockuperades av Frankrike.
Inbördeskriget
La Guernica av Pablo Picasso
Vänsterkoalitionen tog makten i ett ganska efterblivet Spanien i allmänna val 1931. Kung Alfons XIII flydde landet efter en enastående katastrofal regenttid då Spanien förlorade alla sina kolonier och förde ett långvarigt och blodigt krig i Nordafrika, där för övrigt en ung brigadgeneral vid namn Francisco Franco utmärkte sig för hårdhet och grym effektivitet.
Vänstern genomförde jordreformer och andra moderniseringar som skrämde högern och ledde till att man förlorade nästa val 1933, då de konservativa tog makten. Motsättningarna skärptes ytterligare och när de asturiska gruvarbetarna strejkade slogs strejken ned med en oerhörd hårdhet, återigen visade Franco framfötterna och vann popularitet bland högern.
När vänstern återigen tog makten 1936 var Franco förvisad till Kanarieöarna, där man hoppades att han inte skulle kunna hitta på några dumheter. Man fick fel. Franco inledde, med stöd av delar av armén och falangistpartiet, en kupp mot regeringen. Detta ledde till ett tre år långt inbördeskrig där Franco hade stöd av Tyskland och Italien medan regeringssidan fick begränsat stöd av Sovjetunionen och Mexico. 550 svenskar slogs på regeringens sida i internationella brigaden.
Fascisterna intog Madrid 1939 och högern överraskades av att den tillfälliga lösningen med Franco visade sig bli permanent. Genast tog han itu med att kuva befolkningen, de baskiska och katalanska språken förbjöds och under det första året vid makten skrev Franco under tusen dödsdomar i månaden. En hård katolsk-konservativ diktatur tog vid och varade i nästan fyrtio år, även om ekonomin moderniserades på 60-talet. Med det nyckfulla sätt som personliga diktaturer styrs så lade sig Franco i alla möjliga småsaker, till exempel blev det lag på att alla flickor skulle döpas till Maria. En rest från francotiden är att restauranger fortfarande, fast det inte längre är lag på det, serverar en trerätters lunch till rimligt pris.
Överstelöjtnant Antonio Tejero Molina under försöket till statskupp 1981
Francos regim skulle inte vara för evigt. Kung Juan Carlos hade utsetts till Francos efterträdare men han hade inte den minsta lust att vara diktator. Han genomförde en folkomröstning om införande av demokrati och 1977 tilläts socialistiska och kommunistiska partier. Hans frivilliga reträtt till konstitutionell monark har gjort honom mycket populär bland stora delar av befolkningen. Hans resoluta agerande vid försöket till statskupp 1981 ökade hans popularitet ytterligare. Kuppen misslyckades och från det året kan man räkna Spanien till Europas moderna demokratier.
Eftersom Spanien hade diktatur när resten av Europa genomförde sociala reformer saknas fortfarande ett generellt välfärdssystem i landet. Spanien har därför Europas äldsta förstföderskor. Daghem är sällsynta och dyra, det är dyrt för spanjorskorna att vara hemma från arbetet.
Ekonomiskt tog landet ett jättesprång under 1900-talets sista decennier. Utvecklingen har gått med rekordfart, ännu år 2000 dominerades stadsbilden av de små och konstiga SEAT 600 från francotiden, ser man en sån idag är den renoverad till toppskick och hålls som utställningsbil. Inom design och teknik var man fram till bankkrisen bland de ledande nationerna i världen. Den snabba utvecklingen har lett till en del roliga paradoxer. När man tyst och bekvämt med ett glas cava i handen susar fram i 300 km i timmen i de lyxiga snabbtågen kan man från tågfönstret se åsnedragna kärror på väg med druvor till vineriet.
Just nu är Spaniens ekonomi haltande, med 25 procent av befolkningen under fattigdomsstrecket. Spanjorerna har dock, som vi sett, klarat långt värre kriser. Spanien är ständigt i förändring och oavsett hur många gånger man besöker landet hittar man alltid något nytt och överraskande.
Välkomna!